Familjemys

Unnar mig en helg hemma med familjen efter en tuff vecka, tuff mentalt i alla fall. Ber om ursäkt för att jag inte skrivit något jättebra, underhållande och smart de senaste dagarna. Jag ska försöka komma i fas igen snart.

Carro efter ridningen

Så, vad har jag gjort idag? Jo, lillasyster skulle iväg och tävla hästhoppning, så jag hakade på. Hon var jätteduktig och klarade banan felfritt, och fick rosett. Det är det jag gillar med såkallade blåbärshoppningar, att alla som klarar sig felfritt får rosett, vem som kom först och var absolut bäst är inte så viktigt. Ungarna glada, inga föräldrar som står vid kanten och skriker och pressar på. Jag kan bli riktigt illa berörd när man är på lite större tävlingar och ser dessa barn, oftast tjejer, som jobbar stenhårt och är jätteduktiga och modiga, som vågar sig ut på banan med ett stort och starkt djur, och hoppar över höga hinder i snabb fart. Men så står det något spån till förälder bredvid och skriker åt sina barn, ingenting verkar gott nog, aldrig är de tillräckligt bra. Jag har sett mammor få sina tolvåringar att börja gråta för att hästen råkat vägra hoppa ett hinder. Det är inte okej. Som tur är har de flesta stall och tävlingspersonal börjat uppmärksamma och motarbeta problemen. Ridning, precis som all sport och aktivitet, ska främst vara något som är roligt, och vara för barnets skull.
På blåbärshoppningar och små tävlingar inom ridklubben uppstår som tur var inte detta problem särskilt ofta, inte vad jag har märkt. De flesta var glada, allt flöt på bra.
Jag passade också på att ta med Skipper, familjens numera äldsta vovve. Han har, precis som vi andra, varit deppig och låg de senaste dagarna. Även hundar sörjer när en flockmedlem går bort, och Thea har ju funnits i hela hans liv, varit hans trygghet, så visst har även han påverkats. Så han behövde aktivieras, få något annat som distraherar. En tur till ett stort stall, med massor av människor, hästar, andra hundar och katter, miljoner dofter och intryck. Han sov hela vägen hem efteråt.

Skipper spanar ner från fönstret i cafét.

Nu väntar en god kvällsmat, och sedan familjemys framför melodifestivalen. Lite Svensson måste man ju få känna sig ibland, fast resten av tillvaron är galen.