Bokanalys klar, duktiga mig!

Så, nu är jag klar med bokanalysen som ska redovisas och lämnas in imorgon. Rätt nöjd blev jag allt. Tvekade ett tag, men bestämde mig tillsist för att vara lite djärv och kaxig i min kritik till författaren. Vet inte riktigt hur mesig man ska vara i en analys som den här, men tänkte att va' tusan, det värsta som kan hända är att jag får göra om den. Grundade dessutom min kaxiga kommentar i goda argument, så det borde inte vara några problem. Ibland måste man ta lite risker, balansera på stupets rand. Utsikten är ju trots allt lite bättre därifrån, och då kan det vara värt att riskera att man faller.
Ganska exakt två sidor blev de förresten. Instruktionerna var 2-3 sidor, så det borde vara helt okej. Det kan vara svårt att tro, men ibland känns det som om jag borde träna upp mitt ordbajsande lite. Jag har blivit alltför van att skriva kort och koncist. Jag personligen ser inte det som någonting negativt, tvärtom, det är viktigt att inte bli för långrandig och väva in sig i ord som inte leder någonstans. Men jag har varit med om personer som, när man får en instruktion som går ut på att skriva kanske fem sidor, genast räcker upp handen och frågar om det gör något om det blir längre? Personer som skriver 15 sidor på en salstenta, när jag har lyckats få ihop tre.
Hur gör dessa människor?
Obegripligt.

Bara föratt, så får ni en till "lektionsantekning", föreställande
Edens trädgård, Eva, Adam, ormen och kunskapens träd.
Visst är jag en konstnärlig begåvning ;)