Fick ett glatt meddelande på facebook för ett par dagar sedan. En av de Johannor som jag levt med under min vistelse i Taizé, var på visit i Uppsala, och undrade om jag hade någon tid över för en lunch eller liknande. Absolut, hade jag tid med det, så idag träffades vi och tog en långlunch på tre timmar på Norrlands nation. Fantastiskt att få träffa någon från den tiden igen, och att tala om allt mellan himmel och jord. Väldigt mycket om Taizé förstås. Johanna var där nu över påsk, och det fanns såklart mycket att tala om. Minnen, tankar som väckts om livet här hemma. Hur förklarar man Taizé för någon som aldrig varit där, och som inte riktigt tycks förstå? Och vi talade om hur att leva ett lite annorlunda liv där, öppnar tankar kring ett icke-normativt liv här hemma. Vill vi verkligen gå på i det spår som förväntas; skaffa en utbildning och ett jobb, en man och ett par ungar, bo i radhus och leva Svenssonliv? Eller är det faktiskt möjligt att bryta det, leva på något annat sätt, i gemenskap med andra, kanske starta upp någon typ av retreatgård, eller leva i storfamilj/kollektiv? Är det hållbart, går det att ens tänka den tanken?
Hur gör vi egentligen här hemma, hur lever vi, vad kämpar vi för, brinner vi för, och oroar oss för?
Det är underbart att bara få sitta i några timmar och prata om allt och inget. Utbyta idéer och funderingar med någon som kan förstå i alla fall lite av var man kommer ifrån.
Nu längtar jag till Taizé mer än någonsin.
 |
Det här är en fantastisk bild av Johanna (stående), och mig (liggandes på golvet) när vi
bodde tillsammans i Taizé. Bilden är tagen i vårt Commonroom, I bakgrunden syns underbara
syster Anja, som nog ganska ofta undrade vad vi sysslade med... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar