tisdag 26 februari 2013

Människor som betytt mycket

Har de senaste veckorna lyckats springa på min gamla högstadielärare och klassföreståndare Ylva vid några tillfällen. Mycket trevligt. Hon är en sådan där person som har betytt så otroligt mycket för mig, framförallt när det gäller peppingen till att skriva och skapa. Hon var lärare i svenska och engelska, och absolut stenhård, eftersom hon såg till varje elevs absoluta potential, och inte vek en tum för än eleven levde upp till den. Oavsett hur mycket man kämpade och jobbade med sin novell, artikel eller vad det nu var, så fick man alltid tillbaka minst ett halv A4 med kritik, men också med beröm och uppmuntran, som sporrade i alla fall mig till att försöka bli ännu bättre, ännu lite vassare och djupare.
Nu när vi träffades som hastigast påminde hon mig om ett kort jag gav henne vid skolavslutningen, med ett löfte om att den första bok jag skriver ska jag tillägna henne.
Det löftet håller jag fast vid. Det kommer nog dröja innan det blir någon bok, men tankar kring handling och karaktärer ligger i bakhuvudet och bidar sin tid, så det är ingen omöjlighet.

Det finns människor som verkligen fastnar, som genom sitt agerande och sin person får en särskild plats i en människas hjärta. Jag har många sådana personer, på helt olika sätt och vid olika tidpunkter har de varit där.
Det är läraren som utmanar med hård kritik och uppmuntran i form av långa kommentarer.
Det är mannen som säger "Hej min vän, vad roligt att se dig igen!" till den ensamma och rädda sjuttonåringen vars värld är kaos.
Det är barnet som tillitsfullt håller en i handen för att få stöd.
Det är personen som ställer rätt fråga när man själv knappt vågar tänka svaret.
Det är kompisen som säger att jag älskar dig för den du är, inte för vad du gör.
Det är personen som tar sig tid att förklara något och hjälpa, fast denne egentligen skulle kunnat skita i det.

Det bästa med dessa personer är att de ofta tycks omedvetna om hur bra de är. De är helt enkelt goda människor. De förtjänar lite cred. Därför vill jag sända det till dem i form av detta blogginlägg.
Från alla oss som någon gång fått det där lilla extra när vi behövde det, till alla er som varit där och givit det - Tack! Ni har en plats i våra hjärtan!

Ibland behöver vi alla någon som lyfter oss
så att vi kan se lite bättre
- Jag och katten Ettan


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar