Fastan

Så är vi inne kyrkoårets stora fastetid. Igår var det Fettisdagen, och jag åt ett par semlor som var mycket goda vill jag lova. Men idag är det Askondagen, och inledning på den officiella fastan. Har ni något ni fastar från?
Jag tycker det är intressant det här med hur man tänker inför fastan. Vad man väljer att fasta från och varför.
Jag tänker att fastan ska handla om att avstå från något, till förmån för världen och medmänniskorna, eller för den personliga relationen med Gud. Fastan för mig handlar om tjänande och en tid för fördjupad relation. Därför kan jag ställa mig lite frågande till en del som säger ungefär; "I år ska jag inte dricka kaffe", eller "I år ska jag inte sitta vid Facebook". Dessa saker i sig betyder ju inte så mycket om det stannar där. På vilket sätt tjänar du dina medmänniskor genom att inte dricka kaffe (jag kan faktiskt tänka mig att det nästan blir tvärtom om jag känner vissa kaffeberoende människor rätt)? Hur fördjupar du din tro och gudsrelation genom att bara låta bli att facebooka?
Dessa två exempel kan så klart fungera, om man utvecklar dem något. Tillexempel "Jag avstår från kaffe, och de pengar jag normalt lägger på kaffe lägger jag istället i fastebössan", eller "Jag avstår från Facebook, och tiden jag normalt brukar lägga där använder jag istället till bön eller till att hjälpa till i stadsmissionens soppkök".
Sedan kan jag också bli irriterad på dessa personer (tack och lov har jag inte mött så många) som under fastan går omkring och högt deklarerar att "Nej TACK! Jag ska inte ha någon BULLE, jag FASTAR faktiskt" och värsta av allt är när de tillägger "Men ÄT du! (underförstått: Du som inte är lika from och duktig som jag)".
Missförstå mig inte nu, jag tycker absolut att man kan samtal om fastan, vad man avstår från och hur man tänker, och diskutera med andra. Och det är inte fel, om man nu har bestämt sig för att fasta från bullar, att tacka nej till en med fastan som skäl. Det handlar om att man inte ska höja sig själv till skyarna och skryta med hur god och rättfärdig man är. Detta går ju rakt emot evangeliet! Som Jesus säger i Matteus 6:16-18:

16När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 17Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, 18så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Sen vill jag också skicka med er att fastan är en tid för glädje, inte för sorg! Eftertanke, självrannsakan, reflektion - javisst. Men glöm inte bort glädjen i detta. Gud är god, Gud är kärlek.

Fastan är en vandring. I slutet av tunneln ser vi ett ljus.
Påsken. Korset. Och Kristi Uppståndelse