Inför kyrkovalet, och samtal under en bussresa

Var i Norrtälje igår för en kväll med först gudstjänst och sedan samtal med ungdomarna angående kyrkovalet i höst. Man får ju faktiskt rösta från 16års ålder!
Bra och informativ kväll på det stora hela. Flera församlingars ungdomar var inbjudna, och ganska många dök upp. Vi inledde med lite fyrahörnsövningar om demokrati och kyrka, med frågor som Vad är kyrka? Vad är demokrati? När fungerar demokrati som bäst? När fungerar demokrati som sämst? På den sista frågan ställde jag mig i "övrigt"-hörnet, med konstaterandet att demokrati fungerar som sämst när jag har rätt och alla andra har fel.
Därpå följde en liten genomgång om kyrkovalet, hur man röstar, varför man ska rösta, att man kan påverka och så vidare. Överlag bra, men jag blev lite irriterad när en av representanterna från stiftet menade att om det var en ung person på listan över kandidater, var det bra att rösta på denne. Jag tänker att det kanske är bättre att rösta på någon som man känner representerar de åsikter man själv har, oavsett ålder, kön eller annat, men jag kanske är fel ute? För visst måste alla som är under 25, eller under 30, tänka likadant och vilja göra det som jag tycker är viktigt, eftersom vi är ungefär lika gamla, och visst måste alla män rösta på en annan man, eftersom alla män tänker lika (suck!). Nej, jag tänker faktiskt inte rösta på någon bara för att denne råkar vara 23 år och kvinna. Jag röstar efter åsikt, engagemang och visioner för församlingen och kyrkan!
Så det så.

Efter avslutningen åkte jag tillbaka mot Uppsala. En bit på vägen fick jag, som ganska ofta, sällskap av Rebecka. Det är kul att åka buss, särskilt efter KU, för vi hamnar alltid i intressanta samtal om tro, kyrka, liv och annat.
Vi diskuterade tillexempel predikningar; vilka typer av predikningar är bra, och vilka är mindre bra? Vi prisade predikan som hållits under kvällens mässa, och vi var överens om att vår käre kyrkoherde Per brukar hålla väldigt bra predikningar, men att predikan i form av dramatisering och liknande ofta känns överdrivet och märkligt. Vad som gör en predikan bra är när den känns personlig på ett ärligt sätt, den utgår tydligt från och knyter ann till texten (evangelium) och den förmedlar något till åhöraren. Man vill gärna ha en predikan som ligger kvar, och som kan dyka upp någon vecka senare. En predikan ska inte, som Rebecka så klok sa, täppa till alla frågor och hål, utan lämna lite utrymme för vidare eftertanke och reflektion.
Vi pratade också om hur ungdomars förståelse och intelligens ofta undervärderas, och att konfirmationsundervisningen bör fokusera lite mer på just undervisning, i såväl bibel och psalmbok, som undervisning i kyrkans tro och traditioner. Detta bör också vara mer i fokus i andra grupper, som ungdomsgruppen tillexempel.
Det är tråkigt att bussresor inte varar längre än de gör ibland. Man kan ha många intressanta samtal på en buss.