Resångest

Nu är det på gång. Den senaste veckan har det mailats fram och tillbaka mellan mig och Taizé. Nu är det bekräftat att jag får komma dit. Jag ska bara meddela när och anmäla mig. Bara. Det är just det. Jag har suttit och försökt komma på först och främst vilket datum jag vill åka. Någon gång i mars. Först var jag inne på att jag skulle vänta till efter den 15:de, eftersom jag då skulle hinna skicka iväg min högskoleansökan innan jag åkte, men nu är jag inte lika säker längre. Kollade nämligen lite flyg, och det bästa hade då varit att åka den 18:de, men då var det svårt att hitta flyg.
Flyget måste ju nämligen vara i Paris/Lyon/Genéve rätt så tidigt, eftersom jag sedan måste byta till tåg, och sedan en lokalbuss, innan jag är framme.
Jag hatar att resa.
Missförstå mig inte nu, jag älskar att vara på olika platser på vår jord och träffa olika människor, vara med om upplevelser, osv. Men jag hatar momentet att ta mig från ena platsen till den andra. Särskilt om det handlar om längre resor, som med flyg eller tåg. Nu är det kombinationen av allt detta; först flyg (ångesten att vara i tid, checka in, hålla koll på pass och biljett, hitta rätt gate osv), sedan tåg (hitta från flygplatsen till tåget, ha koll på biljetten, hitta rätt tåg, veta var jag ska vara, var jag ska gå av), och sedan byta till buss (hitta från tåget till bussen, hitta rätt buss, kliva på betala, veta vart jag ska gå av), på tåget och bussen är det huvudsakliga språket dessutom franska, man kan ju dö av mindre, jag talar inte ett ord franska. Och jag åker helt själv! Tider, platser, kontroll, ansvar, allt detta gör att jag mår illa. Därför hatar jag att resa.
Jag fattar ärligt talat inte hur jag ska fixa det här. Men på något sätt ska det väll gå.